Jämföra skolor inför gymnasievalet

Jämföra skolor inför gymnasievalet

Här kan du via länken jämföra olika uppgifter om skolorna i Linköping: Alla gymnasieskolor i Linköping.

Du kan också Skolverkets sidor för Utbildningsguiden som innehåller information inför gymnasievalet. Bland annat kan man jämföra gymnasieskolor i hela Sverige avseende uppgifter om antal elever per lärare, lärarnas pedagogiska utbildning, andel elever som blivit behöriga till högskolan, genomsnittsbetyg och andel elever som avslutat sin utbildning. Statistiken hämtas från Skolverkets databas Siris som i sin tur hämtar data från Statistiska centralbyrån. Syftet med webbplatsen är att ge elever och föräldrar stöd vid val av program och skola.

Besök – www.utbildningsguiden.skolverket.se

Studier efter gymnasieskolan

Studier efter gymnasieskolan

Efter gymnasieskolan kan du välja att studera vidare. Det finns många olika alternativ att välja mellan och vilka möjligheter du har beror på vilket program och vilka ämnen du läser.

Du kan läsa vidare på:

  • Högskola och universitet
  • Yrkeshögskolan
  • Konst- och kulturutbildningar
  • Folkhögskolan
  • Kommunal vuxenutbildning

Högskola och universitet

På en högskola eller ett universitet kan du läsa fristående kurser eller ett helt program

All högskoleutbildning består av kurser. 20 veckors heltidsstudier (= 1 termin) motsvarar 30 poäng. Du kan välja att läsa en utbildning med färdigt kursinnehåll eller själv välja de kurser du vill läsa och på så vis skapa din egen utbildning.

Yrkesexamina
Yrkesexamina är utbildningar som ger legitimation eller behörighet att få arbeta inom vissa yrken. Några som kräver yrkesexamen är läkare, civilingenjör, lärare, arkitekt, fysioterapeut eller psykolog. På sidorna 94-95 hittar du en tabell med olika yrkesexamina som du kan söka på högskolor och universitet runtom i Sverige.

Grundläggande behörighet
Om du vill läsa en högskoleutbildning som en kurs eller ett program behöver du grundläggande behörighet. Det behövs till alla högskoleutbildningar. Har du en gymnasieexamen från ett nationellt program ingår den grundläggande behörigheten. På yrkesprogrammen kan du välja bort högskolebehörigheten om du vill. Var noga med dina ämnesval om du siktar på fortsatta studier.

Särskild behörighet
Förutom krav på grundläggande behörighet har vissa högskoleutbildningar också krav på speciella förkunskaper som kallas särskild behörighet. Det är krav på kunskaper i vissa ämnen och nivåer från gymnasiet som du ska ha godkänt betyg i. Den särskilda behörigheten varierar mellan olika utbildningar.

Urval till högskolan
Vid urval till program och kurser som vänder sig till nybörjare på högskolan ska minst en tredjedel av studenterna tas in på betyg från gymnasieskolan och minst en tredjedel utifrån resultat på högskoleprovet.

Skolorna har dessutom rätt att själva bestämma urvalet för upp till 1/3 av platserna. Det innebär att skolan kan ta in studerande utifrån antagningsprov, intervjuer med mera. Detta är än så länge ganska ovanligt.

Urval genom betyg
Det är inte helt lätt att beskriva hur du ska räkna ut ditt jämförelsetal men det är viktigt att komma ihåg att:

  • Ju högre betyg du har, desto större möjlighet har du att komma in på högskolan.
  • Du kan enbart få betyget E eller F på ditt gymnasiearbete. Detta betyg räknas inte med när man räknar ut ditt betygsvärde.
  • Du kan få upp till 2,5 p i extra meritpoäng. Läs mer i kolumnen till höger på denna sida.


Urval genom högskoleprovet
Högskoleprovet är ett prov som mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för alla högskoleutbildningar. Första gången du kan göra högskoleprovet är det år du fyller 18 år. Resultatet av ett högskoleprov gäller i åtta år och det är alltid det bästa resultatet som räknas.

Andra sätt att göra urval
Till vissa utbildningar kan skolorna få använda andra sätt att välja ut de studerande. Detta gäller de konstnärligt inriktade utbildningarna och andra utbildningar som ställer krav på vissa personliga egenskaper. Man kan använda intervjuer, arbetsprover, uppspel, med mera.

Direktgrupp och kompletteringsgrupp
Man delar upp de sökande med gymnasiebetyg i två grupper. Den ena gruppen består av sökande som söker på enbart sin gymnasieexamen. Den andra gruppen består av sökande som kompletterat sitt gymnasiebetyg i efterhand.

De som söker enbart på sitt gymnasiebetyg tilldelas fler platser i förhållande till antalet sökande. Du ska belönas om du i gymnasieskolan läser de ämnen och nivåer som krävs för särskild behörighet.

OBS! Om du läser ett yrkesprogram och i efterhand enbart läser för att få grundläggande behörighet så placeras du i gruppen som söker enbart på sitt gymnasiebetyg.

Yrkeshögskolan

Inom yrkeshögskolan finns det utbildningar som kombinerar teori och praktik.

Har du en examen från ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program har du också grundläggande behörighet till yrkeshögskolan.

Vad kan du läsa?
Du kan söka utbildningar som ger dig fördjupade yrkeskunskaper både praktiskt och teoretiskt. Det ingår ofta mycket praktik ute på olika arbetsplatser. Det vanligaste är att du fyller på med mer kompetens inom ett visst område eller skaffar kunskap och kompetens inom ett nytt område. Med en gymnasieexamen är du behörig att söka, men det finns också utbildningar som kräver vissa förkunskaper eller yrkeserfarenhet.

Konst- och kulturutbildningar

Det finns även så kallade konst- och kulturutbildningar som enbart är eftergymnasiala.

Utbildningarna vänder sig till personer som vill studera eller arbeta inom konst- och kulturområdet. På några av utbildningarna söker man in med betyg och antagningsprov eller arbetsprover. Till vissa av utbildningarna har du rätt till studiestöd. Skolorna får ta ut en studerandeavgift.

OBS! Inom yrkeshögskolan finns utbildningar även för dig som läst ett högskoleförberedande program.

Folkhögskolan

På folkhögskolan kan du läsa allmänna kurser eller kurser inom områden som journalistik, fritid, teater, media, bild och form, data, miljö och idrott, med mera.

För de flesta utbildningar på folkhögskolan gäller en åldersgräns på 18 år, men det finns även skolor som har utbildningar för dig som är yngre.

Kommunal vuxenutbildning

På den kommunala vuxenutbildningen har du möjlighet att studera från och med det år du fyller 20 eller då du avslutat din gymnasieutbildning.

På kommunal vuxenutbildning kan du till exempel komplettera din gymnasieutbildning med de ämnen du behöver för att söka olika utbildningar på högskolan.

Detta gäller för meritpoäng:

Läser du ämnen som ger meritpoäng har du möjlighet att få upp till 2,5 poäng extra.

Ditt totala jämförelsetal när du söker till högskolan kan alltså bli:
20,0 + 2,5 meritpoäng = 22,5 poäng

Meningen med meritpoäng är att bli motiverad att läsa nivåer i språk och matematik inför högre studier.

Meritpoäng – maximalt 2,5 poäng
Du kan skaffa dig meritpoäng för vissa nivåer i engelska, moderna språk, svenskt teckenspråk för hörande och matematik. Du måste ha lägst betyget E och du kan inte få fler meritpoäng om du skulle ha högre betyg.

Engelska

Lägst betyget E

  • Engelska nivå 3 = 1,0 meritpoäng

Maximalt 1,0 meritpoäng för engelska

Moderna språk

Lägst betyget E

  • Moderna språk – fortsättning nivå 1 =
    0,5 meritpoäng
  • Moderna språk – fortsättning nivå 2 =
    ytterligare 1,0 meritpoäng
  • Om moderna språk – fortsättning nivå 1 krävs för behörighet får du 0,5 meritpoäng för:
    Moderna språk – fördjupning nivå 1
    eller
    Moderna språk – grund nivå 1 i ett annat modernt språk

Svenskt teckenspråk för hörande ger meritpoäng på samma villkor som moderna språk.

Maximalt 1,5 meritpoäng för moderna språk

Matematik

Lägst betyget E

Om behörighetskravet är grundläggande behörighet:

  • Matematik nivå 2 = 0,5 meritpoäng
  • Matematik – fortsättning nivå 1 = 0,5 meritpoäng
  • Matematik – fortsättning nivå 2 = 0,5 meritpoäng

Om behörighetskravet är
Matematik nivå 2:

  • Matematik – fortsättning nivå 1 = 0,5 meritpoäng
  • Matematik – fortsättning nivå 2 = 0,5 meritpoäng
  • Matematik – fördjupning nivå 1 = 0,5 meritpoäng
  • Matematik specialisering B nivå 1 och Matematik specialisering C nivå 1 kan ge 0,5 meritpoäng vardera

Om behörighetskravet är Matematik – fortsättning nivå 1:

  • Matematik – fortsättning nivå 2 = 0,5 meritpoäng
  • Matematik – fördjupning nivå 1 = 1,0 meritpoäng
  • Matematik specialisering B nivå 1 och Matematik specialisering C nivå 1 kan ge 0,5 meritpoäng vardera

Om behörighetskravet är Matematik – fortsättning nivå 2:

  • Matematik – fördjupning nivå 1 = 1,0 meritpoäng
  • Matematik specialisering C nivå 1 = 0,5 meritpoäng

Maximalt 1,5 meritpoäng för matematik

Riksgymnasier med anpassad utbildning

Riksgymnasier med anpassad utbildning

På flera orter i landet finns det riksgymnasieverksamhet, Rg, för elever med funktionsnedsättningar. Riksgymnasiet är inte namnet på en skola, utan undervisningen är placerad till kommunens gymnasieskolor.

För dig som är svårt rörelsehindrad och under 21 år finns det en laglig rätt till rh-anpassad gymnasieutbildning. Riksgymnasieplatser finns på fyra orter: Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå. Du garanteras en anpassad gymnasieundervisning och omvårdnadsinsatser som elevhemsboende, behandling och träning.

Riksgymnasier för döva, RGD, och för hörselskadade, RGH, finns på flera gymnasieskolor i Örebro. Skolorna har också hörande elever. Eleverna på riksgymnasiet undervisas i små egna klasser – på teckenspråk för de döva eleverna och på svenska för de hörselskadade. Undervisningen följer samma ämnesplaner som övriga gymnasieskolan och eleverna erbjuds samma utbildningsutbud. Utbildningarna är treåriga men kan förlängas med ett år om det finns särskilda skäl.

Det finns också utbildningar för elever inom anpassade gymnasieskolan.

Ansökan och information

Du ansöker om plats senast i mitten av januari det år du vill börja. Så långt det är möjligt får du en plats på den ort dit du sökt.

Kontakta

Du kan få information om Riksgymnasierna på flera sätt. Du ska i första hand ta kontakt med studie- och yrkesvägledaren på din egen skola. Du kan även ta direktkontakt.

Specialpedagogiska myndigheten
www.spsm.se
Tel. 010-473 50 00

Riksgymnasiet för rörelsehindrade
www.rgrh.nu

Riksgymnasierna i Örebro för döva och hörselskadade
www.orebro.se/riksgymnasiet

Yrkesprogram

Yrkesprogram

I gymnasieskolan finns 18 nationella program och 12 av dessa är yrkesprogram.
Dessa program för­bereder dig för ett yrkesliv och för fortsatta studier.

Yrkesexamen

En gymnasieexamen är beviset för att du klarat av din gymnasieutbildning. För dig som läser ett yrkesprogram kallas denna examen yrkesexamen.

Kraven för att få en yrkesexamen är:

  • betyg i ämnen som omfattar 2.500 p
  • lägst betyget E på ämnen som omfattar minst 2.250 p
  • lägst betyget E i svenska nivå 1/svenska som andraspråk nivå 1
  • lägst betyget E i engelska nivå 1
  • lägst betyget E i matematik nivå 1
  • lägst betyget E på ämnen inom de programgemensamma karaktärsämnena som omfattar minst 400 p
  • betyget E på ditt gymnasiearbete

Denna examen ger dig grundläggande behörighet till yrkeshögskolan.

Arbetsplatsförlagt lärande, APL

Arbetsplatsförlagt lärande, APL, innebär att utbildningen flyttar från skolan till ett eller flera företag/arbetsplatser under ett antal veckor. Du får möta kunniga yrkesmänniskor som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Du lär dig sådant som är lättare att lära sig på en arbetsplats än i skolan.

Var du gör din APL beror på vilket program, vilken inriktning och vilka ämnen du läser. APL ska pågå minst 15 veckor av studietiden.

Lärlingsutbildning

I många kommuner kan du söka till en lärlingsutbildning. Det innebär att du studerar på ett yrkesprogram men under minst hälften av tiden är du ute på en eller flera arbetsplatser.

Du ska få samma kunskaper som de elever som läser i skolan. Lärlingsutbildningen innebär alltså inte att du går en annan utbildning, utan enbart att du lär dig på ett annat sätt.

Du kommer till skolan för att läsa de gymnasiegemensamma ämnena och för att läsa de mer teoretiska kunskaperna som du behöver i ditt yrke.

Det skiljer mellan kommunerna hur många platser man har och inom vilka program. Kommunen kan ibland ordna lärlingsplatser inom program och inriktningar som inte finns på kommunens gymnasieskolor. Du kan också få fördjupa dig mot ett speciellt yrke där skolan inte kan anordna en skolförlagd utbildning.

Du kan söka gymnasial lärlingsanställning på det företag där du gör din APL. Det kan öka möjligheterna till anställning efter gymnasieskolan. Du kan också ansöka om lärlingsersättning från CSN. Det är ett bidrag som ska täcka vissa kostnader under din APL. Läs mer om lärlingsersättning här.

Yrkeshögskolan

Yrkesexamen ger dig grundläggande behörighet till yrkeshögskolan. Där finns utbildningar med en blandning av yrkeskunskap och teoretiska studier.

Behörighet till högskolan

Alla yrkesprogram innehåller det som krävs för att nå grundläggande högskolebehörighet. Som elev har du också rätt att välja bort den grundläggande högskolebehörigheten. Detta gäller även för dig som går lärlingsutbildning.

Ämnen och nivåer som du får välja bort

Vill du läsa ett yrkesprogram utan högskolebehörighet kan du välja bort vissa ämnen och nivåer.

På Barn- och fritidsprogrammet och Vård – och omsorgsprogrammet får du välja bort:

  • Engelska nivå 2, 100 poäng
  • Svenska nivå 3/svenska som andraspråk nivå 3, 100 poäng

På Hotell- och turismprogrammet får du välja bort:

  • Svenska nivå 2/svenska som andraspråk nivå 2, 100 poäng
  • Svenska nivå 3/svenska som andraspråk nivå 3, 100 poäng

På de övriga yrkesprogrammen får du välja bort:

  • Engelska nivå 2, 100 poäng
  • Svenska nivå 2/svenska som andraspråk nivå 2, 100 poäng
  • Svenska nivå 3/svenska som andraspråk nivå 3, 100 poäng

Andra alternativ

Du kan också söka folkhögskolans utbildningar, konst- och kulturutbildningar med mera.

Ämnesplan för yrkesprogram

Totalt 2700–2800 poäng

Gymnasiegemensamma ämnen

  • Är gemensamma för alla program.

Gymnasiegemensamma ämnen:

  • Svenska/svenska som andraspråk, 300 p
  • Engelska, 200 p
  • Historia, nivå 1a1, 50 p
  • Idrott och hälsa, 100 p
  • Matematik, 100 p
  • Naturkunskap, 50 p
  • Religionskunskap, 50 p
  • Samhällskunskap, 50 p

Totalt: 900 poäng

Yrkesinriktade karaktärsämnen

  • Olika för varje program.
  • Ger ditt program sin yrkeskaraktär.

Programgemensamma ämnen

  • Läser alla elever på ett visst program

Inriktningsämnen

  • Ger din inriktning sin karaktär.
  • Du väljer oftast inriktning för år 2 .(undantag finns).

Programfördjupningar

  • Du kan välja paket av ämnen riktade mot olika yrken eller yrkesområden.

Totalt: 1500–1600 poäng

Gymnasiearbete

  • Alla elever gör en större självständig arbetsuppgift – ett gymnasiearbete.

Totalt: 100 poäng

Individuellt val

  • Här får du själv bestämma vilka ämnen du vill läsa.

Totalt: 200 poäng

Högskoleförberedande program

Högskoleförberedande program

I gymnasieskolan finns 18 nationella program och 6 av dessa är högskoleförberedande program. Programmen har utformats för att ge en god grund för fortsatta studier efter gymnasieskolan.

Högskoleförberedande examen

En gymnasieexamen är beviset för att du klarat av din gymnasieutbildning. För dig som läser ett högskoleför­beredande program kallas denna examen högskoleförberedande examen

Kraven för att få en högskoleförberedande examen är:

  • betyg i ämnen som omfattar 2.500 p
  • lägst betyget E i ämnen som omfattar minst 2.250 p
  • lägst betyget E i svenska nivå 3/svenska som andraspråk nivå 3
  • lägst betyget E i engelska nivå 2
  • lägst betyget E i matematik nivå 1
  • betyget E på ditt gymnasiearbete

Denna examen ger dig grundläggande behörighet till högskolan och yrkeshögskolan.

Fortsatta studier

De högskoleförberedande programmen förbereder dig för fortsatta studier på högskolor och universitet.

Du läser många olika ämnen och denna bredd ger dig en allmänbildning som du har stor nytta av i både studier och arbete. Undervisningen är också upplagd på ett sätt som påminner om högskolans sätt att arbeta. Du får lära dig att planera dina studier inför mer omfattande uppgifter som du ska göra själv eller med andra.

Du får också särskild behörighet till många utbildningar på högskolan, vilket är en stor fördel när du söker. Programmen ger dig också de största möjligheterna att läsa för extra meritpoäng när du söker till högskolan.

Du kan förutom högskolan även gå vidare till andra former av studier. Det finns utbildningar inom yrkeshögskolan som (trots namnet) riktar sig även till dig som läst dessa program. Det finns även utbildningar vid komvux, folkhögskolor, med mera.

Ämnesplan för högskoleförberedande program

Totalt 2500 poäng

Gymnasiegemensamma ämnen

  • Är gemensamma för alla program.
  • Antalet nivåer du läser i de olika ämnena beror på vilket högskoleförberedande program du går.

Gymnasiegemensamma ämnen:

  • Svenska/svenska som andraspråk, 300 p
  • Engelska, 200 p
  • Matematik, 100/200 p
  • Idrott och hälsa, 100 p
  • Historia, 50/100/200 p
  • Samhällskunskap, 100/200 p
  • Religionskunskap, 50 p
  • Naturkunskap, 100 p

Totalt: 1050–1250 poäng

Karaktärsämnen

  • Olika för varje program.
  • Ger ditt program sin karaktär.

Programgemensamma ämnen

  • Läser alla elever på ett visst program

Inriktning

  • Du läser samma inriktningsämnen på en viss inriktning på ett program oavsett vilken skola du går på.
  • Vanligast att du väljer inriktning till år 2.
  • För Estetiska programmet väljer du inriktning till år 1.

Programfördjupningar

  • Här kan du välja ämnen som kompletterar och fördjupar de programgemensamma ämnena.
  • Du kan rikta in dina studier på ett område som intresserar dig.
  • Ger dig möjlighet att läsa de ämnen som ger särskild behörighet eller fler meritpoäng när du söker till högskolan.

Totalt: 950–1150 poäng

Gymnasiearbete

  • Alla elever gör en större självständig arbetsuppgift – ett gymnasiearbete.

Totalt: 100 poäng

Individuellt val

  • Här får du själv bestämma vilka ämnen du vill läsa.

Totalt: 200 poäng

Studieekonomi

Studieekonomi csn.se

Inackorderingstillägg

Här hittar du information om reseersättning och inackorderingstillägg för dig som går på gymnasiet:
linkoping.se/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/inackorderingstillagg/ (extern länk)

Om du går i en kommunal eller regionägd gymnasieskola finns blanketter i blankettarkivet på kommunens hemsida:
linkoping.se/sjalvservice/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/ansok-om-inackorderingstillagg/(extern länk)

Du ansöker varje termin och utbetalning beviljas för fyra månader under höstterminen och fem månader under vårterminen. Bidraget kan du söka retroaktivt för innevarande termin. Om du går i en fristående gymnasieskola eller riksinternatskola söker du inackorderingstillägg hos CSN – csn.se

Vid frågor kontakta:

Gymnasieantagningen i Linköping
gymnasieantagningen@utb.linkoping.se

Busskort

Elever i gymnasiet har inte rätt till skolskjuts utan rätt till ersättning för sina kostnader för att ta sig till skolan om avståndet är mer än 6 kilometer från folkbokföringsadressen. Vi kallar det för elevresa. Det innebär att eleverna får ett busskort eller kontant ersättning motsvarande kostnaden för ett busskort.

Elever folkbokförda i annan kommun och som läser på gymnasieskola i Linköpings kommun vänder sig till sin hemkommun för busskort.

Inför gymnasiestarten behöver du som blivande elev i årskurs 1, och har rätt till busskort, inte ansöka om busskort. Det är däremot viktigt att du behåller ditt befintliga busskort, eftersom just det busskortet kommer laddas under din tid på gymnasiet.

När den slutliga antagningen till gymnasieskolorna är klar i början av juli fattar kommunen beslut om vilka elever som ska få busskort. Elever som uppfyller avståndskravet, 6 kilometer mellan folkbokföringsadress i Linköpings kommun och skolan, får automatiskt busskort.

Från den 8 juli kan du se i Ombord om du fått beslut om busskort. Du måste tacka ja till busskortet i Ombord för att kortet ska aktiveras.

Om du inte fått beslut om busskort kan du då ansöka. Några dagar före skolstart laddas ditt busskort om du har ett sedan tidigare. Om du inte har ett busskort sedan tidigare men uppfyller kraven får du ett busskort hemskickat.

Att söka till en annan ort

Att söka till en annan ort

Du kan söka utbildningar på både kommunala och fristående gymnasieskolor i hela Sverige. Din ansökan bedöms utifrån olika mottagningsregler. Du blir mottagen som förstahandssökande eller andrahandssökande beroende på:

  • vad din hemkommun erbjuder
  • vilket program du sökt
  • var i landet programmet finns
  • om gymnasieskolan är kommunal eller fristående

Du blir mottagen som förstahandssökande när du:

  • söker ett program i din hemkommun.
  • söker ett program i kommun som har samverkansavtal med din hemkommun.
  • söker ett program eller en inriktning på en kommunal gymnasieskola utanför samverkansområdet, som inte är samma program eller inriktning som finns i din hemkommun/samverkansområde.
  • söker ett program på en fristående gymnasieskola.
  • söker en riksrekryterande utbildning.
  • har särskilda skäl att söka ett program utanför samverkansområdet och mottagande skola godkänner skälen.

Prata med din studie- och yrkesvägledare om du vill ange särskilda skäl.

Du blir mottagen som andrahandssökande när du:

söker ett program eller en inriktning på en kommunal gymnasieskola utanför samverkansområdet, om samma program eller inriktning även finns i din hemkommun/samverkansområde.

Att bli mottagen som andrahandssökande innebär att du kan bli antagen om det finns lediga platser kvar efter att alla förstahandsmottagna elever har fått sina platser. Om du blir mottagen i andra hand har du inte rätt till inackorderingstillägg.

Samverkansområde

Ett samverkansområde är ett geografiskt område där flera kommuner samarbetar om gymnasieutbildningar. Om din hemkommun ingår i ett samverkansområde, räknas du som förstahandssökande när du söker gymnasieprogram inom området. Samverkan gör att du kan välja bland fler program och inriktningar, särskilt om dessa inte finns i din egen kommun.

Prata med din studie- och yrkesvägledare för att få reda på vad som gäller där du bor.

Läs mer om antagning till gymnasiet på gymnasiestudera.se

Gemensamt för alla

Gemensamt för alla

Tabell för programmens ämnen och poäng

Gymnasiegemensamma ämnen

Alla elever på gymnasiet läser gymnasiegemensamma ämnen. Alla nationella program innehåller det som krävs för att nå grundläggande högskolebehörighet. En elev på ett yrkesprogram får välja bort högskolebehörigheten.

Ämnen och nivåer som du får välja bort

Vill du läsa ett yrkesprogram utan högskolebehörighet får du välja bort vissa nivåer i svenska och engelska.

På Barn- och fritidsprogrammet och
Vård – och omsorgsprogrammet får du välja bort:
– Engelska nivå 2, 100 poäng
– Svenska nivå 3/svenska som andraspråk nivå 3, 100 poäng

På Hotell- och turismprogrammet får du välja bort:
– Svenska nivå 2/svenska som andraspråk nivå 2, 100 poäng
– Svenska nivå 3/svenska som andraspråk nivå 3, 100 poäng

På de övriga yrkesprogrammen får du välja bort:
– Engelska nivå 2, 100 poäng
– Svenska nivå 2/svenska som andraspråk nivå 2, 100 poäng
– Svenska nivå 3/svenska som andraspråk nivå 3, 100 poäng

Individuellt val

Inom det individuella valet får du välja att läsa vilka ämnen du vill av det som skolan kan erbjuda. Här får du möjlighet fördjupa dig i inom ett specialområde, öka din högskolebehörighet eller läsa något som verkar intressant och roligt. Detta gäller även för dig som läser lärlingsutbildning.

Gymnasiearbete

För att du ska få en gymnasieexamen behöver du ha gjort ett godkänt gymnasiearbete som omfattar 100 poäng. Gymnasiearbetet på ett yrkesprogram ska visa att du är redo för att börja arbeta inom ett yrkesområde som programmet utbildar för. På ett högskoleförberedande program ska gymnasiearbetet visa att du är förberedd för högskolestudier inom de områden som programmet riktar sig mot. Du kommer att ha en sakkunnig lärare som din handledare, men du kan också få hjälp av till exempel din APL-handledare på ett företag. Du kan arbeta själv eller tillsammans med någon.

Ett godkänt gymnasiearbete är ett bevis på att du uppnått målen för ditt program. Du kan enbart få betyget E eller F på ditt gymnasiearbete. Detta betyg räknas inte med när du räknar ut ditt betygsvärde.

Behörighet till gymnasieskolan

Behörighet till gymnasieskolan

Du behöver ha lägst betyget E i ett antal ämnen för att vara behörig.

Den som är behörig uppfyller kraven för att klara av utbildningen. Om du inte är behörig ska skolan på bästa sätt hjälpa dig att bli behörig eller hjälpa dig på annat sätt.

Vad krävs för behörighet?

Yrkesprogram

Lägst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik + fem andra ämnen.

Högskoleförberedande program

Lägst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik + nio andra ämnen.

Om du väljer Ekonomi-, Humanistiska eller Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen.

Om du väljer Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen.

Om du väljer det Estetiska programmet finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå utöver lägst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

Dispens för Engelska

Du som har ett annat modersmål än svenska och har kommit till Sverige sent under grundskolan kan ansöka om dispens om du saknar betyg i engelska. Detta är främst tänkt för dig som inte läst engelska i ditt hemland och av naturliga skäl lagt mycket tid på att lära dig svenska. För att få dispens från betyg i engelska måste skolan bedöma att du har bra förutsättningar att klara din valda gymnasieutbildning. Du kommer läsa engelska på grundskolenivå i gymnasieskolan.

Introduktionsprogram – för dig som inte är behörig

Skolan måste hjälpa dig som inte är behörig till gymnasieskolan.

Viktigt att veta om gymnasieskolan

Viktigt att veta om gymnasieskolan

Gymnasieskolans olika program

  • Det finns 18 nationella program med olika inriktningar.
  • Utbildningarna är treåriga.
  • Det finns två sorters program – högskoleförberedande program och yrkesprogram.
  • Saknar du behörighet till de nationella programmen kan du gå ett introduktionsprogram.
  • Alla nationella program ger grundläggande högskolebehörighet. På yrkesprogrammen kan du välja bort högskolebehörigheten om du vill.

Nivåer och poäng

Alla ämnen i gymnasieskolan är indelade i nivåer. de flesta nivåer är på 100 eller 50 poäng, men det finns även nivåer som ger fler poäng.

Ämnen och betyg

Du läser en eller flera nivåer i varje ämne. varje ny nivå i ett ämne bygger vidare på en tidigare nivå. Du betygsätts på varje nivå men när du läst klart ett ämne gäller det sista godkända betyget.

Gymnasieexamen

Målet för dina studier på gymnasieskolan är att du ska få en gymnasieexamen. Det finns två olika gymnasieexamina – högskoleförberedande examen och yrkesexamen.

Att läsa språk i gymnasieskolan

Ämnet engelska och övriga moderna språk är uppdelade i nivåer där varje nivå är 100 p. Du fortsätter dina språkstudier på gymnasieskolan ett steg högre än du avslutade språket i grundskolan.

När du avslutat dina studier på grundskolan med lägst betyget e i engelska har du kunskaper för att fortsätta läsa engelska nivå 1 på gymnasiet. Skolor kan erbjuda samtliga elever att välja moderna språk inom det individuella valet eller (för många program) inom programfördjupningarna. För flera av de högskoleförberedande programmen är det obligatoriskt att läsa ett eller två moderna språk.

– Du som väljer att läsa ett nybörjarspråk läser moderna språk – nybörjare nivå 1.

– Du som läst språket i grundskolan som språkval får börja moderna språk – grund nivå 1

Hjälp för dig som har ett annat modersmål

Du som läser ett nationellt program och har ett annat modersmål än svenska har vissa möjligheter att få hjälp och stöd. Du kan läsa svenska som andraspråk, få modersmålsundervisning och studiehandledning på ditt modersmål.

Behöver du den här hjälpen ska du säga till, helst redan när du ansöker till gymnasieskolan.

Idrott och studier

Det finns olika idrottsutbildningar. Du kan söka till ett riksidrottsgymnasium (RIG) eller ett nationellt godkänt idrottsgymnasium (NIU). RIG är riksrekryterande. NIU är inte riksrekryterande, och om du söker från en annan ort tas du emot i andra hand om det finns platser kvar. Det finns också gymnasieskolor som erbjuder lokal idrottsutbildning (LIU) inom olika idrotter.

Läs mer om Idrottsutbildningar inom Linköping

Antagningsregler till fortsatta studier

Det är en stor fördel om du redan i din gymnasie­examen är behörig till de utbildningar du vill söka efter gymnasiet.
Antagningskraven skiljer sig mellan olika utbildningar.

Till toppen