Efter gymnasieskolan kan du välja att studera vidare. Det finns många olika alternativ att välja mellan och vilka möjligheter du har beror på vilket program och vilka ämnen du läser.

Du kan läsa vidare på:

• Högskola och universitet
• Yrkeshögskolan
• Konst- och kulturutbildningar
• Folkhögskolan
• Kommunal vuxenutbildning

Högskola och universitet

På en högskola eller ett universitet kan du läsa fristående kurser eller ett helt program

All högskoleutbildning består av kurser. 20 veckors heltidsstudier (= 1 termin) motsvarar 30 poäng. Du kan välja att läsa en utbildning med färdigt kursinnehåll eller själv välja de kurser du vill läsa och på så vis skapa din egen utbildning.

Yrkesexamina
Yrkesexamina är utbildningar som ger legitimation eller behörighet att få arbeta inom vissa yrken. Några som kräver yrkesexamen är läkare, civilingenjör, lärare, arkitekt, fysioterapeut eller psykolog. På sidorna 94-95 hittar du en tabell med olika yrkesexamina som du kan söka på högskolor och universitet runtom i Sverige.

Grundläggande behörighet
Om du vill läsa en högskoleutbildning som en kurs eller ett program behöver du grundläggande behörighet. Det behövs till alla högskoleutbildningar. Har du en gymnasieexamen från ett nationellt program ingår den grundläggande behörigheten. På yrkesprogrammen kan du välja bort högskolebehörigheten om du vill. Var noga med dina ämnesval om du siktar på fortsatta studier.

Särskild behörighet
Förutom krav på grundläggande behörighet har vissa högskoleutbildningar också krav på speciella förkunskaper som kallas särskild behörighet. Det är krav på kunskaper i vissa ämnen och nivåer från gymnasiet som du ska ha godkänt betyg i. Den särskilda behörigheten varierar mellan olika utbildningar.

Urval till högskolan
Vid urval till program och kurser som vänder sig till nybörjare på högskolan ska minst en tredjedel av studenterna tas in på betyg från gymnasieskolan och minst en tredjedel utifrån resultat på högskoleprovet.

Skolorna har dessutom rätt att själva bestämma urvalet för upp till 1/3 av platserna. Det innebär att skolan kan ta in studerande utifrån antagningsprov, intervjuer med mera. Detta är än så länge ganska ovanligt.

Urval genom betyg
Det är inte helt lätt att beskriva hur du ska räkna ut ditt jämförelsetal men det är viktigt att komma ihåg att:

• Ju högre betyg du har, desto större möjlighet har du att komma in på högskolan.
• Du kan enbart få betyget E eller F på ditt gymnasiearbete. Detta betyg räknas inte med när man räknar ut ditt betygsvärde.
• Du kan få upp till 2,5 p i extra meritpoäng. Läs mer i kolumnen till höger på denna sida.

Urval genom högskoleprovet
Högskoleprovet är ett prov som mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för alla högskoleutbildningar. Första gången du kan göra högskoleprovet är det år du fyller 18 år. Resultatet av ett högskoleprov gäller i åtta år och det är alltid det bästa resultatet som räknas.

Andra sätt att göra urval
Till vissa utbildningar kan skolorna få använda andra sätt att välja ut de studerande. Detta gäller de konstnärligt inriktade utbildningarna och andra utbildningar som ställer krav på vissa personliga egenskaper. Man kan använda intervjuer, arbetsprover, uppspel, med mera.

Direktgrupp och kompletteringsgrupp
Man delar upp de sökande med gymnasiebetyg i två grupper. Den ena gruppen består av sökande som söker på enbart sin gymnasieexamen. Den andra gruppen består av sökande som kompletterat sitt gymnasiebetyg i efterhand.

De som söker enbart på sitt gymnasiebetyg tilldelas fler platser i förhållande till antalet sökande. Du ska belönas om du i gymnasieskolan läser de ämnen och nivåer som krävs för särskild behörighet.

OBS! Om du läser ett yrkesprogram och i efterhand enbart läser för att få grundläggande behörighet så placeras du i gruppen som söker enbart på sitt gymnasiebetyg.

Yrkeshögskolan

Inom yrkeshögskolan finns det utbildningar som kombinerar teori och praktik.

Har du en examen från ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program har du också grundläggande behörighet till yrkeshögskolan.

Vad kan du läsa?
Du kan söka utbildningar som ger dig fördjupade yrkeskunskaper både praktiskt och teoretiskt. Det ingår ofta mycket praktik ute på olika arbetsplatser. Det vanligaste är att du fyller på med mer kompetens inom ett visst område eller skaffar kunskap och kompetens inom ett nytt område. Med en gymnasieexamen är du behörig att söka, men det finns också utbildningar som kräver vissa förkunskaper eller yrkeserfarenhet.

Konst- och kulturutbildningar

Det finns även så kallade konst- och kulturutbildningar som enbart är eftergymnasiala.

Utbildningarna vänder sig till personer som vill studera eller arbeta inom konst- och kulturområdet. På några av utbildningarna söker man in med betyg och antagningsprov eller arbetsprover. Till vissa av utbildningarna har du rätt till studiestöd. Skolorna får ta ut en studerandeavgift.

OBS! Inom yrkeshögskolan finns utbildningar även för dig som läst ett högskoleförberedande program.

Folkhögskolan

På folkhögskolan kan du läsa allmänna kurser eller kurser inom områden som journalistik, fritid, teater, media, bild och form, data, miljö och idrott, med mera.

För de flesta utbildningar på folkhögskolan gäller en åldersgräns på 18 år, men det finns även skolor som har utbildningar för dig som är yngre.

Kommunal vuxenutbildning

På den kommunala vuxenutbildningen har du möjlighet att studera från och med det år du fyller 20 eller då du avslutat din gymnasieutbildning.

På kommunal vuxenutbildning kan du till exempel komplettera din gymnasieutbildning med de ämnen du behöver för att söka olika utbildningar på högskolan.